Roxana Crisólogo
Skönheten
Jag såg skönheten i ögonen
och frågade
vad är det hon ser
medan jag plattar ut mitt hår
den ostyriga slingan som bleknar
för varje ord
Jag sitter vid förhandlingsbordet
och rättar till mina anletsdrag i ett ogenomträngligt ljus
ljuset vid horisonten
Jag frågar henne vad det är jag måste göra
för att få var med i klubben
Jag frågar spegelbilden
om det finns något värre än att inte vara vit eller mer mörkhyad
utan kroppshår
utan fler adjektiv än en färg som gett mig hud
När blev den här vetgirigheten en olyckskorp
som flyger över mitt sjungande huvud?
jag blev ju vitare och vitare
mer tankfull och tråkig
sedan jag bestämde mig för att tänka
Jag slutade ju att vara grön eller blå och pelikanfjädrarna
ristade ju outplånliga rutter i mitt bröst
och obeslutsamheten i mitt långa mörka hår, som inte passar in någonstans
Jag blekte ju mitt namn för att överleva
för att överleva täckte jag ju min kinder
med bakpulver
jag svek ju mina asiatiska pupiller
övertygad om att kajalen bara skulle förlänga mina ögon
men aldrig någonsin mitt liv
Det vita kommer till slut att bli min skyddsrock
Den här kroppen den här färgen
var rädd för att dö i explosioner
den hade en plats på fruktmarknaden
bredvid de exotiska kirimoyafrukterna
och tonfisken som yrkesfiskarna flådde
med flinkheten hos dom som vet hur man ömsar skinn
Jag fruktar att jag ska förstöra glädjen
hos dem som förväntade sig en födelsedagsfest
jag fruktar att jag ska lösa upp bandet mamma knöt i mina flätor
under förevändningen att skärpa i min blick
jag ville inte skriva en dikt
jag ville resa runt solen
Det tog mig tolv timmar att komma så långt norrut
så resan förvandlades till flykt
Att fly var min hastighet
Vi sprang efter cykeltjuvarna
i brist på träd
i brist på sol
Små kors och blommor längs vägen
Skönhet är att prata om vad jag har och om det som inte tillhör mig
om det som jag saknar och det jag har för mycket av
om otåligheten under vissa dagar som klättrar som tjuvar
som stjäl cyklar och drömmar
Spegelbilden ljuger inte
hon som gör iordning håret lägger alla
sina adjektiv
på samma plats i sängen
försöker komma undan den här skärmbilden
Men bilden fångar skräpet i ögat
skönhetenursprungsblodet
indianflickan som för ett klick för lite uppmärksamhet
ler
säljer sin tragedi som karameller på en buss
Min blick en utmanande orm från Amazonas
min blick utan den utmanande ormen från Amazonas
min religion mitt språk utan tro utan tunga
mitt sätt att skära en rå fisk i bitar
min påklädda nakenhet
Jag frågade skönheten om hon kunde bjuda mig på festen
om alla korrigeringar jag gjort i mitt ansikte var nog
för att inte utplånas av kamerablixtens vita sken
Jag frågade henne hur mycket smink jag måste bära
för att inte vara bläck som spillts förgäves
Jag är blod som spillts förgäves
Vad bör jag undvika att hänga om min hals
för att inte känna mig som en kalkon på Thanksgiving Day
Jag frågade henne samma sak som tonårsflickor frågar sina mammor
av rädsla för att bli dömda
Jag är huérfano pajarillo fördömelsen chicha-festen
tältet där man dansar till den hårdaste rytmen
hundratals män som jag inte känner men kan läsa på deras läppar
deras krav och privilegier
Jag åkte inte iväg för att söka lyckan utan för att bli desillusionerad
Jag åkte inte iväg för att fly utan för att återvända bättre klädd i min hud
Jag frågade mig om min hudfärg är en folkdräkt för dans
En thailändsk hårfrisörska rekommenderade mig
att sluta med luggen
eller sluta existera under luggen
Du bytte land du ömsade skinn du glömmer det snart
Och nu visar jag mig för världen vitare renare
i denna stund börjar allt bli sannare tydligare
Den här kroppen andas och mäter avståndet från ett ord till ett annat
den vill bevara bilden av en bräcklig midja
tunn som ett ben på en fisk med färskt kött
Den här kroppen den här fisken är rena ögongodiset
för dem som till slut hamnar i akvariet fångade av ett ljus
Det är skönheten.